fan, när jag satt där vid busshållplatsen så började jag tveka om o åka till mölnvik.
kroppen skrek "tröööött! åk hem!"
medan huvudet sa "åk dit nu o få det gjort, kom igen!".
jag valde o lyssna på kroppen, men ångrar mig nu.
va ska jag hem o göra? egentligen? städa kommer jag ju iaf inte sätta igång med förrän efter lunch-tid. så brukar det ju alltid bli.
ähh, jag tar o käkar lite o drar sen...

Lova hade svårt o släppa taget om mig idag. så var det en gång förra veckan också. o jag ser ett mönster, det blir så när vi inte umgåts så mkt som vi brukar. nu två kvällar i rad har hon suttit o tittat på film med sin pappa medan jag har gjort annat. det var likadant sist, då hade vi inte ägnat så mkt tid åt varann... vi får ta o ha en egen myskväll ikväll, bara hon och jag.
lilla gumman.