onsdag 13 april 2011

alltså... ibland känns det så konstigt. ibland litar jag på honom till 100%, känner att det är lugnt liksom. och ibland så tvekar jag... försöker och lägga ihop 1+1 osv..
ibland vill jag ha full koll, men samtidigt kommer jag på att det vill jag inte alls. det jag VILL är att aldrig behöva undra. känna att det är lugnt. aldrig behöva oroa mig för om det som sägs är sant, om han drar en vit lögn, om han bara hittar på nåt.

nu är det ju liksom ett faktum att jag känner såhär, och att jag är såpass medveten om att det är jobbigt för honom, gör det ännu jobbigare.
jag tänker ofta "stackars honom, vad han får stå ut med! pga att jag får för mig massa saker, inte litar på honom", att aldrig bli trodd måste vara hemskt! men för att försvara mig själv lite, han har ju inte varit ärlig om allt. när jag försöker tänka "nej, men lugna ner dig nu. det är nog ingen fara, han älskar ju dig!" så kommer tankar som "jo, fast han gjorde ju sådär den där gången, o den, o den där..."
det är som om jag har en ängel och en djävul på varsin sida om axlarna. vem ska jag lyssna på? väljer jag att lyssna på ängel, ja va händer då?
o väljer jag djävulen.. va händer då?

om det är så som jag oroar mig för, o lyssnar på ängenl blir jag ju så jäävla lurad. grundlurad och jag blir återigen sådär jävla äckligt blåögd - o så får jag den där jävla känslan o blir sårad. igen.
om det inte är så som jag oroar mig för o lyssnar på ängeln - då blir ju allt skitbra.

om jag väljer att lyssna på djävulen ang min ständiga oro, o den är så - då är jag ju iaf förberedd. dock blir jag ju sårad iaf.


alltså... det här gör mig galen snart. jag bara önskar att jag fick bevis på nåt sätt, och att jag kunde börja lita helt ärligt på att han inte ljuger.
grejen är ju att jag tror inte o har aldrig trott, att han skulle kunna vara otrogen mot mig. jag tror verkligen inte det, för jag vet liksom att han älskar mig. det jag är rädd för att han gör saker som jag inte vill, bakom ryggen på mig och sen ljuger om det. jag tål inte det där. jag klarar inte av lögner och det tror jag är helt omöjligt att ändra på faktiskt. antagligen för att jag inte vill ändra på det. man ska inte ljuga liksom....
o särskilt inte för den man älskar..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar