ja.. igår fick jag fiska fram att han inte skulle komma idag (fredag), som han faktiskt alltid brukar. han trodde att jag hade tagit det för givet eftersom K skulle komma o tömma förrådet (fast han har ju liksom sagt att inget är säkert o att han skulle ringa o säga att det inte var nån idé, eftersom det i princip är omöjligt att få in allt i en privatbil). ja, men han tyckte iaf att jag borde ha tagit det för givet. o så var han ju här en "extra" dag i veckan (barnvakt..). fast det har han ju varit förut o kommit iaf. så hur jag ska ha kunnat tagit detta för givet, känns lite.. svårt?

han ska ut o se på bio med två polare, vilket jag fick se av en slump när jag skulle in o kolla om vi fått nån lägenhet.. o det är verkligen inte så att jag missunnar honom det, snarare tvärtom. jag tycker det är bra, men att inte säga nåt till mig tycker jag är ganska respektlöst? för så är vi återigen där... hade han sagt nåt om sina planer hade jag ju kanske kunnat planera in nåt.
o så tyckte han att jag hade kunnat fråga... ja, visst.. fast jag får ju alltid fråga hur det blir. varför kan inte han berätta hur han hade tänkt sig, hur han planerar? kan man ju undra.

hur som helst.. det gjorde mig ledsen, o det sa jag. istället för att be om ursäkt om att han inte varit tydligare, så fortsatte han bara på sin grej att han "trodde" att jag förstod det.
hade han sagt "men oj, förlåt gumman.. jag trodde verkligen att du förstod det, annars hade jag ju såklart sagt det. nästa gång ska jag var mer tydlig, men vi ses ju på lördag :)", då hade jag inte alls reagerat såhär starkt. så enkelt, men ändå så svårt..

ähh. jag har iaf fixat planer för kvällen nu. en kär vän kommer o jag är så jäkla glad för det. vi bokade det förra veckan, men efter vårt smitteri här hemma så har det hängt lite löst. nu är det iaf bestämt o jag är så jävla glad för det.
o så är det sol! nu ska jag göra mig klar för jobbet. hej!